LARS LARSSON

National Geographic Explorer

(Denna intervju publicerades första gången på nationalgeographic.org 2015)

Vilket arbete har du åstadkommit med bidraget från National Geographic?

2013 ledde jag ett team på fem svenskar och två iranier på en expedition genom Iran i den svenska upptäcktsresanden Sven Hedins fotspår. Expeditionens främsta mål var att dokumentera de förändringar som har skett i Iran under det senaste århundradet med hjälp av upprepa fotografering. Vi besökte samma platser Hedin reste igenom på sin berömda 1906 resa genom öknar östra Persien. Med hjälp av Hedins dagböcker, fotografier, historiska kartor och två terrängfordon följde vi hans rutt mer än 2000 kilometer, från Teheran och österut till gränsen till Afghanistan. Längs vägen korsade vi Irans centrala saltöken Dasht-e Kavir och steg upp det 5 671 meter höga Berget Damāvand, Asiens högsta vulkan och det högsta berget i Mellanöstern, som Hedin klättrade 1891. Expeditionen finansierades av National Geographic.

 

Vilket projekt arbetar du med just nu?

Sven Hedin-projektet är en serie expeditioner till Asien i den berömde svenske upptäcktsresanden och geografen Sven Hedins fotspår, som kartlade de sista vita fläckarna på kartan över inre Asien för hundra år sedan. Detta är ett långsiktigt öppet projekt med flera expeditioner i planering. Hittills har de två första etapperna finansierats av National Geographic, Iran 2013 och Pamir som ska slutföras i juli-augusti 2015. Pamir är ett bergigt område i Centralasien som är bekant som ”taklägga av världen”och att bilda föreningspunkten mellan Himalayasna, Tienen Shan, Karakoramen, Kunlunen och den hinduiska Kushen spänner. Under Hedins första stora centralasiatiska expedition utforskade han detta område 1894–1895. Vår plan är att följa Hedins rutt i Pamir – en resa som kommer att ta oss genom Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan och Kina. Liksom i det tidigare skedet av projektet det viktigaste målet är att söka upp Hedin ursprungliga kamera positioner och ta nya fotografier som exakt matchar de gamla. På så sätt kommer vi att kunna dokumentera visuellt hur landskapet och kulturen har förändrats under ett sekel. Expeditionen kommer att innehålla en skidbestigning av Muztagh Ata (7.564 m) och en vandring till Little Pamir i Afghanistans Wakhan korridor.

 

Vad ville du bli när du växte upp?

Vid en mycket tidig punkt i mitt liv jag drömde om att bli en professionell tennisspelare eller en rockstjärna. Detta var dock bara en kort fas och när jag blev lite äldre började jag dras till äventyr. Jag blev intresserad av kartor och började utforska gamla bortglömda stigar i skogen kring den lilla byn jag bodde i. I min pojkes rum hade jag ett skrivblock på mitt skrivbord med en världskarta på. Jag tillbringade många timmar med att titta på den kartan, drömma om att bli upptäcktsresande och uppleva stora äventyr runt om i världen.

 

Hur kom du igång inom ditt arbetsfält?

I tonåren blev jag intresserad av datorer och drömde om spelprogrammering och att skapa 3D-grafik. Detta tog mig till universitetet och masterstudier i datavetenskap och teknik. Samtidigt hade min benägenhet för äventyr lett mig till att bli en whitewater kajakare. Denna kombination överförde min dator intresse till digitala medier och berättande. Jag ville dela min kärlek till whitewater kajakpaddling med allmänheten – så jag startade en elektronisk tidskrift på webben. Det är så jag lärde mig att skriva, fotografi och videography. När jag avslutade universitetet blev jag professionell journalist genom att starta en egen tryckt tidskrift, och tog på mig rollen som redaktör. Några år senare tog jag lite tid att verkligen tänka på vad jag ville göra med resten av mitt liv. Jag jobbade redan med äventyrsmedia, men jag insåg att jag fortfarande bar på min barndomsdröm. Jag ville bli en upptäcktsresande – inleder en expedition som skulle vara äventyret i mitt liv. Kort därefter föddes Sven Hedin-projektet. Det är i huvudsak mitt drömprojekt, en serie expeditioner till Asien, och kombinerar vetenskapliga mål inom historisk geografi, avancerade äventyr och innovativa nya digitala berättartekniker.

Lars korsar Björkbäcken i Kallmyr, Hälsingland, och försöker följa en gammal bortglömd stig som användes av bönder för många generationer sedan. Foto: Bengt Larsson, 1984.

Vad inspirerar dig att ägna ditt liv åt utforskning?

Jag har alltid varit intresserad av att utöka mina kunskaper och lära mig nya färdigheter. Jag gjorde masterstudier i både datavetenskap och psykologi, men började sedan arbeta som journalist – där jag saknade formell utbildning. Nu vågar jag mig in på okänt territorium igen och blir en oberoende forskare i historisk geografi och berör flera vetenskapliga områden. Jag gillar att söka nya utmaningar. Det håller mig motiverad och får mig att stiga till uppgiften. Jag tror att köra mot alltid vill ta ett steg till för att se vad som finns runt nästa hörn är kärnan i prospektering. Ju mer du lär dig, desto mer inser du hur lite du faktiskt vet och hur mycket det finns att upptäcka. Det är det som håller mig igång.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Det finns många fasetter av mitt arbete så dagar tenderar att vara mycket olika. När jag forskar historisk reser jag till Stockholm och tillbringar min tid på museer, bibliotek och arkiv med att gräva i Sven Hedin-samlingarna. Hemma på mitt kontor jag tillbringar större delen av min tid framför datorn, planering, skriva, arbeta med geografiska informationssystem och producera interaktiva digitala medier. När jag är på expedition gör jag geografiskt fältarbete, fotograferar och interagerar med lokalbefolkningen. Jag ägnar mig också åt en hel del äventyrliga aktiviteter, som skidbeslättar och whitewater kajakpaddling – både hemma och under mina expeditioner.

 

Har du en hjälte och, i så fall, varför är denna person din hjälte?

Min barndomshjälte var den fiktiva filmfiguren Indiana Jones och jag anser fortfarande att Raiders of the Lost Ark är den bästa äventyrsfilm som någonsin gjorts. ”Indy” tilltalar mig eftersom han är en sådan mångfacetterad karaktär. Han är inte bara en vågad äventyrare, utan också en välläst professor i arkeologi med djup kunskap om forntida civilisationer. Jag älskar den kombinationen. Om jag var tvungen att välja en verklig hjälte, skulle jag behöva säga Sven Hedin – den svenska utforskare jag baserar min forskning på och vars liv och äventyr på många sätt överträffar Hollywood-fiktion. Naturligtvis är jag starkt oense med hans kontroversiella politiska åsikter, men om jag för ett ögonblick bortser från hans brister, tror jag att hans utforskningar och vetenskapliga arbete är inget annat än förvånande. Jag avundas hans starka vilja och förmåga att uppfylla hans drömmar, liksom hans anmärkningsvärda arbetskapacitet under även de hårdaste villkor.

 

Vad har varit din favoritupplevelse ute i fält? Mest utmanande?

Min favorit erfarenhet på fältet är utan tvekan att träffa lokalbefolkningen, bli inbjuden till sina hem och lära sig om sin kultur. De människor vi träffade i Iran var mycket vänliga och visade oss stor gästfrihet. Den mest utmanande delen på området har varit att hänga med i alla mina olika roller i laget och ändå utöva ett bra ledarskap. Det är en tuff kompromiss mellan höga ambitioner och svåra tidsbrister.

 

Vilka är dina andra passioner?

Jag älskar musik och dans. Musik har varit ett livslångt intresse; Jag blev hårdrockare vid sju års ålder och spelade svensk traditionell folkmusik på fiol i många år. Mer nyligen jag gjorde några försök att lära sig spela gitarr, men mest jag bara lyssna på musik. Just nu är jag ikapp med den typ av mainstream åttiotalet popmusik jag aldrig lyssnat på som tonåring. Tyvärr har det inte varit mycket dans nyligen, men det är något jag skulle älska att göra mer.

 

Sven Hedin besökte den pittoreska byn Najbänd 1906. Larsson besökte samma by 2013.